Brr

2009 11 03

Jag måste ändå erkänna att jag beundrar människor som inte bryr sig. Jag menar, jag skulle aldrig få för mig att skrika ut mina aggressioner när jag pratade i telefon på bussen. Duktigt.

Idag har det varit ypperligt...kallt. Dock gick de två lektioner jag hade väldigt snabbt, dessvärre hann jag under denna korta tid få en mysig hemskrivning. Nu känner jag bara för en sak (eller snarare tre!) kafka och kaffe framför brasan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0